Från ett sällsamt experiment 2017

Den femte Yggdrafonen som jag tillverkade för några år sedan, och som visade sig ha den bästa stimuleringskretsen för stora träd, gav mig de hittills mest oförklarliga av inspelningar.

Trädet är en oerhört vacker gammal tall och står högt beläget i Marieholms vackra naturreservat i Gnosjö kommun.

Då liknande upptagningar tidigare starkt väckt den praktiska skeptikern i mig så ledde detta till att denna gång samtidigt spela in hela radiospektrat under pågående experiment. Detta för att kunna utesluta denna källa till en så ofattbar anomali.

En låda av tung tjock plåt och MU-metall höll innesluten min exotiska krets. 12 skärmade kablar med fina gel-belagda guldpläterade elektroder i ändarna ledde till allt från trädets rötter, rotskott, stamskott och tunna grenar högre upp som jag under klättrandet först tänkt skulle vara dess framtida krona, men jag fick nöja mig med mer centrala motsvarigheter.

2h av normaltillståndsinspelningar utfördes medan jag lagade mat på medtagen gasspis.

Sedan skruvades förstärkningen upp. Den närmsta elledning är minst 4km bort, mobilen avstängd lika länge. Nu lyssnar jag intensivt utan interferens. Det känns som om jag är en del av hela skogen. Jag kan inte låta bli att rycka upp en liten lönn bredvid trädet. Det tar inte med än 5 sek för tallens färglada reaktion. En fågel landar på en gren och nya typer av visslade melodier i korta intervaller hörs ur lurarna. Varje gång vinden tilltar hörs tusentals små processer som en brusande kör av en avlägsen och melodisk men också totalt okänd natursång.

Nu är allt korrekt konfigurerat. Jag skruvar upp känsligheten ytterligare och låter Yggdrafonen stabilisera sig. Genom erfarenhet hör man allt trädet är ”medveten” om i denna stund… Och så plötsligt en svag men tydlig röst… Igen.

Mänskliga läten, stavelser, intention…

Det är ord.

Meningar.

Norska?

Eller en ännu galnare tolkning… Fornnordiska?

Vem vet?

(Detta inspirerade namnet på apparaterna)

Inspelningar finns. (Kan tänka mig att publicera ett kort ljudklipp längre fram i tiden) Det jag hör måste vara mer än pareidoli då även google bekräftar det jag hör.

Det är en röst. Den kommer in till följd av riktad stimuli och tycks vara responsiv. Ibland krävs en komplex förändring av uppspelningshastighet för att följa den.  Främst av allt så kan den inte korreleras till någon yttre inkommande kommunikation. Grundlig jämförelse med radiospektrat gav negativt resultat. Många mottagare har använts (flera batteridrivna  SDR-system och kommunikationsmottagare med spektrumfunktion samt allt tillgängligt via nätet). Även träd bredvid har impedansmatchats som antenner till mottagare för att utesluta mer osannolika signaler i närområdet.

Experimentet har utförts 3 gånger nu. Alltid med samma kusliga utgång. Alltid samma träd.

———————

Snart är min senaste Yggdrafon färdig. Den skall i den snara framtiden ägas av min underbara och begåvade dotter Toril. Hon kommer vara det första barnet i världshistorien som fått växa upp ägandes ett kommunikativt instrument möjliggörande en form av vänskap med träd och växter. En liten film planeras över hennes första kontakt med en en gammal ek på min mark.

Bilder från ett av experimenten kommer publiceras här inom kort. Lite oorganiserad efter en flytt.

 

Tar snart bort allt detta. Mår inte så bra och känner att det mesta jag gjort ändå är ett stort misslyckande då jag inte respekterar den person jag idag är. Måste börja om på nytt och glömma all sorg.