Juli 2024

Att man alltid ska vara så rädd inför de mest tama av experiment. Denna gång var det dock rättfärdigat. 16 stavar, sjödetektorn hoppfullt ivägskickad. Dess sändningar 85%+ i användbar sferikaskadenskvallitet 2,7km sydlig fördröjningsdistans mottagning från takplacerad Yagi.

Jag tyckte lampan lös lite svagt. En liten justering kunde väl inte skada… Troligtvis har inga konduktionsinflöden upprättats ännu efter bara några futtiga minuter. Kan inte tänka mig att något hänt ännu. Min hand mötte en liten lös ledare i ett glasomfattat hölje och så hände det. Smärta. Som att plötsligt bli slagen av ett bollträ.

Pulsen över 200 i några sekunder innan tillbaka. En svag men skrämmande tydlig järnsmak i munnen. Nu hemma från akuten utan att de funnit något avvikande. Allt såg bra ut, nästan ovanligt bra för någon i min ålder.

Sjödetektorn har hämtats i vassen, dess ”return to base” -kod fungerade ner till decimetern! Fortfarande lite andfådd, men tårögt glad. Är totalt fascinerad över hur effektivt allt detta nu är!

Kommer inte starta upp ett enda experiment förrän nya säkerhetsprinciper och nya armaturer med stötsäkra justeringsmöjligheter är på plats.

Ska spendera resten av kvällen med att designa en krets som ska varna när en situation likt den idag är påväg att uppstå. Inga mer experiment på ett tag! Lika bra det. Det finns över 7 Tb av data att gå igenom ändå.